Tänk att se sin lilla dotter öva apportering med hennes älskade Diddi...
Efter jag och Diezel tränat klart, några apporter och sitt/sittsignal övningar idag.
Då ville Klara testa... Hon fick dummien av mig. Diezel fick förstås ögonen på henne då :)klara gör sitt tecknet med handen ( som hon förstås sett mig göra) å säger "Sitt Diddi" han sätter sig så snällt :) Klara slänger iväg dummien....60 cm högst (hihi) Diezel sitter och stirrar på henne å så kommer Klaras kommando "ÄMTA" Diezel hämtar å lämnar sedan hos mig men inte stör det Klara nej hon ropar lyckligt Baaaaa Diddi B(r)Aaaaaa

Snacka om att hon memorerat o kollat in vad vi (Diezel o jag) gjort när vi tränat :-)) synd bara jag inte fick det på film :-)

En vecka har gått i ett rasande tempo och ännu en helg likaså...
Har haft en skön föräldraledig vecka som först och främst ägnats åt barnen, promenader varje dag (kommit upp i 3,5 mil denna vecka) och en del hundträning. Lite extra omvårdnad förstås av Enya som börjar bli tjock så tjock om sin mage.

Har också haft några "valpbesök" det är och har nu vart ett otroligt intresse av denna valpkull, många gillar Enya väldigt mycket enligt vad de säger samt att det säkert är så att kullen ligger bra leveransmässigt i tiden.
Hur som helst har jag aldrig förr direkt tagit emot så mycket "titta innan besök" men denna gång blir det några, tycker det känns bra att träffa några, läsa av lite och se hur pass intresserade de verkar vara... Alltid svårt detta med VK, men men det löser sig säket denna gång med, några faller alltid bort och några tillkommer och några blir besvikna för det inte blev tillräckligt många valpar av rätt kön osv...

Börjar äntligen känna mig "fig for fight" igen efter den hemska förkylningen med halsinfektion som jag dragits med i ca en månad... Så det har vart en bra vecka!

Igår var vi på 60 års kalas, svärmor fyller imorgon och svarfar hade ordnat en överaskningsbaluns på Café Tutingen i Askersund. En mkt god och vällagad trerättersmiddag med sådant som Marja (svärmor) gillar lite extra.
Tyvärr var jag ju tvungen att se rikspuckot (ni vet hon som hatar alla uppfödare av/och rashundar) men hon höll sig på sin kant så jag ägnade henne inte ens en blick, jag bara inte orkar med henne... Hennes sambo tillika Connys bror var dock trevlig och låtsades inte om någon konflikt och jag kan väl saga att jag har ju inget otalt med honom, han är ur trevlig men han har tydligen hittat henne på nått ställe för överblivna och helt onödiga människor... LOL (inte kul igentligen)

Hade iallafall väldigt trevligt tillsammans med övrig släkt, fick träffa lite" sådanna där kusiner och sånt" till Conny som jag bara hört talas om, mkt roligt och jag tycker det vore kul att träffa flera av dem utanför ett sådant här arrangemang, det blir ju lite stelt på nått sätt. Hoppas tid finns till sommaren?

Är väldigt stolt mamma också, både John och Klara skötte sig exemplariskt, mmmmmm vad man blir stolt i mamma hjärtat. Joh charmde de flesta och Klara var lugn och höll sig stilla och inget gnäll. (Tillställningar av sånt här slag är ju oftast inte kul för ungar, även om caféägarna var väldigt tillmötesgående och ordnade med div till barnen :-) )

Måste ju dock berätta nått som gjorde mig lite skrajsen eller fundersam.

Marja öppnade en massa paket och presenter förstås... Efter en stund när det kom till ett större paket gick Klara fram och var lite mer intresserad och ville va med. Paketet var från Marjas syrra som gjort ett lite "ploj paket" då Marja redan fått sin present i form av en konsert av henne som de redan vart på.)  Jag hörde hur Klara pratade om Diddi och Diddi och Diddi...och jag funderade på varför hon kom och tänka på Diddi just nu? (Klara kallar Diezel för Diddi och ibland även andra hundar som ser lite liknade ut)
När Marja börjar pocka up det som är i paketet är det en stor hund i porslin...en lite spaniel likande sak typ som en cavalier eller liknande... Lite scary eller ska Klara få börja göra våra lotto- och V75 rader från och med nu?

Veckan som gick var min första jobbar vecka på sisådär ett år och lite till... Snacka om att man är bortskämd att få gå hemma sålänge... Nu skulle väl inte jag ha nått emot att kunna leva så alltid, jag menar man har ju å göra utan arbetet... MEN arbetet genererar ju liiiiiiite mer pengar än föräldraledighet så det är bara att bita i det sura äpplet och dra igång. Vi sparar med min jobb debut in lite föräldrardagar så jag kan dra ut lite till på tiden för barnen att vara hemma.
(Jobbar varannan vecka)
Det blev iallafall mindre tid för allt och det mesta så att få ihop tiden till trim och bad blev lite svårare men tog de stunder John sov mitt på dagen, Klara hjälpte förstås mer än gärna... Ja hjälpa å hjälpa, i bland mer själpa men va sjutton hon vill ju va med och tycker det är kul så det får väl vara så.

Hon förstod förstås vad som va på G och sa heja Diddi heja Pinnan = utställning för Diezel o Enya...
Klara skulle med, det var väl bara så... Bävade lite för att resa så tidigt på morgonen bara just för hennes skull...
Men så sa Conny: Hör med Helene och David då ni kanske kan åka upp idag? (vid 11.30 tiden på lördagen)
Ja det skulle gå bra svarade Helene på mitt SMS. (Lite komiskt nog satt hon på Fullmäktigemöte i Örebro...)

Vi kom i väg vid 16tiden och körde in på gårdsplanen på Barecho straxt efter 19 tiden.

David trodde väl vi skulle flytta in så mkt packning som jag hade med...

Klara slängde sig genast på golvet med "små aporna", springrarna ägnade hon just inte en blick...
Vi blev bjudna på god mat och trevligt umgänge med Helene, David deras hundar å så var ju Emelie där också :-)

Utställningsdagen var väl ingen höjdare för mig resultatmässigt men men det är ju så som det kan vara...
VG till båda hundarna så det var snabbt slut tävlat för mig.
Enya var med i Barechos uppfödaregrupp som blev bästa grupp och fick HP.

Mina bilder från utställningen är inte precis bra, de är tagna med mobilen... Hade med mig "stora kameran och stora bilxten" (som jag stöddigt berättade för David & Helene när de sa de glömt sin...) MEN det jag inte kom ihåg på lördagskvällen var att ladda kamerabatteriet... OCH det var det sista Conny sa till mig innan jag slog igen dörren hemma... "Ladda nu kameran när du kommer fram..."
ASG jaja så himla dumt kan det bli...:-(

 
Klara strosar omkring i ridhuset som det mest naturliga i världen med hundutställningar hihi jo ja hon är nog lite miljöskadad av mig... ;-)

 
Här en mobilbild på fine Foppa - Windcraft Fifteen Minutes Of Fame som fick VG för dagen han med, pga lite höga svans...

Min vinstlott var istället Klara som skötte sig så fint och är så himla tålmodig... Helt otroligt...man själv kan ju tom bli lite otålig när man väntar... Det som blev lite tok och ledsamheter var på hemresan när hon villa sitta fram med mig och enstund på dagen när hon ville gå å fika (hon var väl lite hungrig) Det kan man ju stå ut med :)
 
BIR och BIM Baros och Miranda
Vi åkte hem straxt efter BIR/BIM och grupperna var avslutat, ville hem till John som hade barnvakt eftersom Conny behövde jobba på kvällen. Vi stannade till på Mc Donalds i Sandviken och åt och sedan innan vi ens kommit ur Sandviken hörde jag att det snarkade i baksätet. Klara vaknade inte förren jag stannade för att tanka upp bilen i Örebro och då var det ju bara två - tre mil hem. :-)

 
Här packar Klara upp utställningsväskan och Hero hoppas vi INTE skal glömma ta med honom nästa gång....

På måndagen var vi bjudna till barnens farfar o farmor eftersom farfar fyllde år. Vi hade turen att få en trerätterslunch så där en måndag.
Till förrätt fick vi en rostad skiva kavring med lax-och räkröra med Kalixlöjrom, till huvudrätt helstekt fläskfilé, potatis gratäng, rotsaksgratäng och svampsås. och efterrätten var en riktigt god men mkt mastig chokladtårta med kaffe till!
Mumsigt värre :-)

Väl hemma igen blev det fotande av Diezel och Enya när de för en gångsskull var i toppskick ;-)

 
John vill oxå vara med och kikar ut genom altandörren :-)