I går var det dags för mig att förförsta gången starta på officiellt jaktprov.
Ett Nybörjarklass B prov som anordnades av Springer Östra vid Kungberga Lillgården utanför Nyköping.
Jag hade anmält Diezel. Vi har tränat en del, mest apportering, stadga och sådant. Inte så mycket fältarbete. Så sista månaderna har det vart mest fokus på att få honom att gå ut och ta egna initiativ liksom. Han har helst velat springa vid mina ben och fötter och ber som om lov hela tiden när han skall ”ut från mig”. Det är förstås mitt eget fel… Så som vi bor så är det ju ett ständigt inkallande och ”ja Diezel det är ok” eller ”nej Diezel kom hit nu” Har inte vart ute så mycket med honom på bra marker att träna heller så ja jag kan säga att fält delen med sök och mönster samt jaktlust kändes som de för oss svåraste delarna.

Varför anmälde jag så oss? Jo först och främst för jag ville få se var någonstans i vår träning vi befinner oss samt att själv få en ny erfarenhet att gå på prov. Få träningstips och nya idéer, det är så himla lätt att fastna i det gamla vanliga tragglandet med några dummie apporter hit och dit… Jag vill lära mig och min hund mer och få mer rutin. Samt testa nått nytt och kul med min hund!

Dagen började väl lite sisådär för min och Diezels del, jag körde fel ett antal gången kom ut på några konstiga skogsvägar som min GPS i Iphonen sa att jag skulle köra på… Guppigt och dant och väldigt kurvigt så stackars Diezel mådde inte så värst… Rätt som det var hörde jag ”ulk ulk” och ja det kom några kaskader med kräks…stackars Diezel  

Ja jag kom fram i alla fall precis lagom så jag precis hann med att gå på toa och bli avprickad och få startlistan innan domaren informerade oss om hur provdagen skulle gå till.

Det skulle bli två släpp på två olika sorts marker, en som domaren sa ”tråkigare” på ett stort fält och sedan i mer rolig mark -skogsterräng. Diezel och jag hade efter lottning fått startnummer fyra av elva ekipage och alla var på plats, det var en field spaniel, två jakt cockrar och resterande åtta var Engelska springer spaniels.

Det var intressant att titta på de andra deltagarna och plötsligt var det vår tur… Lite nervös var jag men det släppte så fort jag släppt Diezel, då var koncentrationen på honom.
Han gick fint på fältet i galopp (något långsamt men, men) och med fint sökmönster för honom, han var mycket mycket bättre än någonsin hemma, jag blev super förvånad, glatt överaskad så att säga. Diezel fick skott och apport och stadgan höll fint och han fann dummien och levererade fint till mig.

Som sagt att se andra hundar och förarna jobba var väldigt lärorikt.
Så var även de diskussioner vi hade med varandra om träning och metoder och tips från de som har så himla mycket fin erfarenhet och som gärna ville dela med sig!

Det som är så kul på ett sådant här prov/tävling eller vad vi skall säga ar ju att alla kan lyckas (eller misslyckas) Man är inte konkurrenter liksom utan man kan ju alla få godkänt eller få ett bra träningstillfälle!

Lite senare när alla vart på det ”tråkiga fältet” startade vi om från början i ett skogsparti. Det gick likadant till, jag släppte Diezel och han fick jobba, jag fick några ”tips från coachen” och även några påpekande och  ”tänk så här eller gör så här istället” – m.a.o lärorikt med kritik.
 
När alla sedan var färdiga i skogspartiet så var det dags för lunch och väntan medan domaren skrev rent sina protokoll… Nervös väntan men i goda trevliga människors lag så var det riktigt ok med den väntan – och väääääldigt gott med mat och dryck och kaffetår!

Så var det samling och jag såg att vår skytt för dagen höll i fyra stora fina rosetter… Fyra godkännda, vad kul tänkte jag, men inte tänkte jag det skulle vara en av våra rosetter han höll i…

När domaren Eva började läsa vårt protokoll, jag då var jag lite nervös fast ändå vi skulle ju bara prova så jag hade inte tanken att vi skulle kunna vara godkända?
Men de delar av provet som jag inte trodde på att vi skulle få godkänt på – jo då de hade vi tvåor på… (Man skall ha mint två av fem poäng för att få godkänt så har man en etta på någon av delarna fast femma på allt annat är man tyvärr ej godkänd)
Så kom domaren till de delarna på provet som jag kände var våra ”starkare” delar – då hade Diezel mellan fyra och fem på dem samt en trea på ”allmänt uppförande” – Diezel var GODKÄND och mina tårar trillande såklart ned för kinderna – det var S T O R T för lilla mig och lilla Diezel som bara är små nybörjare och jag som dessutom aldrig trott jag skulle gå på ett ”jaktprov” det är ju bara alla duktiga hundmänniskor och de som hållit på länge och är så erfarna….
Så typiskt mig att inte tro på mig själv alltså…men tji fick jag på mig själv där!!

 
Dagens skytt Lars Persson och dagens domare Eva Widén
Vi som blev godkända sittande fr.vä
Barecho Deal Or No Deal med Maria Herbertsson, Hi-Design's Absolute Extreme med Anette Buske, Picabo's Moonbeams med Anna Kårberg samt Eventide´s Honeyfly med Anna von Friedrichs.

Diezels kritik kan ni få läsa här:
Nu vet vi vad vi skall jobba vidare och bli bättre på :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo nu händer det grejer i badrummet igen... Vi har världens längsta (i tid) badrumsprojekt tror jag... Det revs ut i slutet av sommaren förra året, blir väl klart nu i vår? Ja många turer har det varit å så har ork, lust och energi saknats ibland....

Enya hade haft en jobbig sista vecka. Hon har betett sig nästan som om hon skulle valpa varje dag i en vecka så nog kan ni tro att jag vart på helspänn, gått och stått på nålar. I princip bott och sovit bredvid valplådan i tre dagar nu… Fast i...

...jo det är sant! Sambon får inte hitta det och tro att det är gammalt och nått man ska slänga... Först tänkte jag lägga det där jag har kokta ägg. ( brukar koka så många som får plats i äggkokaren så har jag till ett par frukostar ) men där kanske ...

Tänk att se sin lilla dotter öva apportering med hennes älskade Diddi... Efter jag och Diezel tränat klart, några apporter och sitt/sittsignal övningar idag. Då ville Klara testa... Hon fick dummien av mig. Diezel fick förstås ögonen på henne då :...

En vecka har gått i ett rasande tempo och ännu en helg likaså...Har haft en skön föräldraledig vecka som först och främst ägnats åt barnen, promenader varje dag (kommit upp i 3,5 mil denna vecka) och en del hundträning. Lite extra omvårdnad förstås a...